Nya framsteg

Sedan ett par dagar tillbaka har Casimir trätt in i den period då han blir förtvivlad om jag lämnar rummet - för att bli glad när jag kommer tillbaka. Det sägs ju att det är först vid sisådär sex månader som bebisen förstår att han eller hon är en egen individ - och inte en del av omgivningen eller mamman. Det påstås också att bebisar inte ska kunna ha separationsångest innan dess, men det har vederlagt efter en noggrant genomförd empirisk longitudinell realtidsstudie (av min son). Men, men efter att ha varit lite mindre separationsångest några veckor så är det alltså lite mer igen. Eller som maken min uttryckte sig "Casimir är som en kompass - han har alltid näsan riktad mot dig".