Idag är Casimir 13 månader och jag inser att jag underlåtit att raportera om hans framsteg under en hel månad. Anledningen till detta är att jag dels har haft semester och dels ägnat mycket tid åt min andra fussy baby: avhandlingen.
First things first: Casimir går ännu inte. Frivilligt vill säga. Han är mycket försiktig och släpper aldrig taget om något om han inte hittar något annat att hålla sig i. Sedan håller han sig ibland i leksaker som han undersöker - eller blommor eller snören. Så Casimir kan gå, men eftersom han (tack och lov) är en försiktig ung man så gör han det ytterst sällan. Vi var speciellt glada för hans försiktighet när vi hittade honom triumfatoriskt hoande längst upp på trappan - bredvid den öppna grinden.
Vidare så har Casimir börjat att peka med hela handen* på saker som han vill ha och säga "Dä". Detta betyder "vill ha". Om han inte får det han pekar på blir han rysligt arg och säger "ge hit" istället. Det ljudet får håren att resa sig på kroppen och, jag skämtar inte, folk att fly med något vilt i blicken. (Casimir och jag åkte tunnelbana med ett par flickor som åt glass häromdagen, vilket slutade med att de bytte vagn).
Casimir vill också gärna äta själv, vilket betyder att han inte längre vill äta mat som vi ger honom med sked. Istället får vi ge honom skeden varefter han stoppar den i munnen. När han sugit av innehållet på skeden så kastar han den, vi plockar upp den och fyller den med mat varefter hela den omständliga och kladdiga proceduren börjar om igen. På sista tiden har han dock ätit ganska dåligt, vilket antagligen beror på att vi haft värmebölja här i Stockholm.
*Se där, redan en ledare
