Caspars favoritlek just nu är att leka "Rädd för Mårran". Den går ut på att han tar Stora Muminboken, slår upp den på uppslaget som börjar "Å där satt Mårran, ensam som ett berg och runt omkring var hela marken frusen och själva månen tappar all sin färg" och som just pryds av en stor Mårra. Därefter skriker han "Måjjan, måjjan, MÅJJAN" och springer. Ofta tjuter han i falsett också (fast det gjorde han förstås inte när jag filmade).
Casimir pratar istället väldigt mycket om Mårran. Medan Caspar egentligen inte alls är rädd för Mårran så är Casimir fylld av en skräckblandad förtjusning.Tillsammans leker de olika Mårran-lekar.
Konversationen i filmen lyder ungefär:
- Vad är det som är där i boken? (Mirren)
-U, u, u, MÅJJAN! (Caspar)
-Mårran ja, hjälp, hjälp! (Mirren)
-Han skrämde iväg honom. Mumin skrämde Mårran. (Casimir)
-Vilken tur. (Mirren)
-Å då går han iväg och han bet honom i svansen! (Casimir)
-Ja, Knyttet bet Mårran i svansen. (Mirrren)
-Aj, aj, aj (Caspar håller handen ovanpå den uppslagna bilden av Mårran precis där Mårrans tänder är)
-Ja Mårran har vassa tänder. (Mirren)
-Nej, nej, det var MUMIN. (Casimir)
-Det var Mumin som bet honom i svansen? Eller henne i svansen, Mårran är ju en hon. (Mirren)
-Å då gick han iväg! (Casimir)
-Måjjan, MÅJJAN! (Caspar)
-Hjälp, hjälp Mårran! (Mirren)
-Där (Caspar pekar på Mårran)
-Ja, ja, ja, ja, ja han dansade! (Casimir)
(Caspar börjar dansa och snurra runt)
-Mårran, tra ta la la, för Mårran inte kom [otydligt] För han bet honom i svansen, Mumin bet honom i svansen. (Casimir sjunger och slår därefter ihop boken)
-Slut (Casimir)
