Detta inlägg finns även publicerad på min vanliga vardagmedbarn-blogg. Eftersom den är lösenordsskyddad så bad mamma Musikanta mig lägga inlägget här också, så det går att länka.
Mamma och jag har varit på en helt fantastiskt utställning på Etnografiska museet. Sanningen att säga hade jag inte så höga förväntningar, och dessutom funderade jag allvarligt på att gå någon annanstans när jag insåg att jag glömt mobiltelefonen hemma. (Anledningen var att jag läst att det var en interaktiv utställning där man kunde ladda ner en app för att få mer information om objekten).
 |
| Mormor på MatMekka |
Eftersom jag insåg att det skulle bli svårt att hinna med något annat, restaurangen har erkänt bra mat och att utställningen på Nordiska museet (om hår) lät oerhört tråkig så höll vi fast vid Etnografiska vilket visade sig vara tur.
 |
| Ingången till utställningen |
Det som gjorde utställningen Magasinet så spännande var delvis hur vackert alla objekten var arrangerade och delvis att vi fick låna en iPad där man kunde läsa historien om de olika föremålen. Museet hade varit oerhört ambitiöst och sett till att allt som fanns skrivet om varje föremål fanns att läsa i appen, vilket gjorde att vi bland annat kunde titta på Sven Hedins anteckningar från 30-talet om objekten som hämtats hem genom expeditionerna i Tibet (för att nämna ett exempel).
 |
| Spännande montrar och lådor |
Själv har jag efterfrågat denna typ av tjänst länge och tyckt att det varit helt vansinnigt att jag varit tvungen och gå hem för att läsa mer om till exempel de tavlor som jag fattat tycke för på Nationalmuseum. På Etnografiska fick man titta på en karta och eftersom varje gång var märkt med en bokstav, och varje föremål med en unik kod, så gick det enkelt att hitta och läsa historiken.
 |
| App med beskrivning av varje objekt |
Det fanns många intressanta föremål men skulle jag ändå välja någon av de mest rörande (eller kanske snarare upprörande) så var det samlingen broderier ifrån Kongo. Där har vanliga kongolesiska kvinnor dokumenterat sin vardag med svält, mord och våldtäkter.
 |
| Samling broderier ifrån Kongo |
 |
| Samma vardag med barn där som här |
Även om många av bilderna och föremålen var extrema och exotiska i våra ögon, så fanns det trots detta något allmängiltigt i många av beskrivningarna av människornas liv. Speciellt gällde det kvinnornas lott med slit och hushållsarbete (som i broderiet med kvinnan med de åtta armarna) men även den stora lyckan som man känner mer ett litet barn på knäet (som den kinesiska figuren gjord av flodslam).
 |
| Kinesiska dockor |
Det enda som jag saknade var i utställningen var ett underliggande tema, eller snarare en diskurs. Själv kunde jag komma på en hel rad med förslag på gemensamma nämnare, men jag gillar även när föremål anknyter till en filosofisk eller ideologisk diskussion. Jag menar inte nödvändigtvis att museer måste ta ställning eller vara politiska, men jag tycker det är synd ifall man bara ställer ut insamlade föremål utan att redovisa de tankar, traditioner eller uppfattningar som ligger bakom insamlingen.
 |
| I utställningen |
Diskurs eller inte, i vilket fall som helst var det en fantastisk utställning som Etnografiska lyckats sammanställa. Bara sättet som de arbetat med interaktivt material var enastående och min förhoppning är att många andra museer följer detta exempel.
